En annorlunda dag i och utanför luckan

Ring ring ring, oj vad telefonen ringde i morse. Idag var det ingen undervisning - dagen var vigd för utvecklingssamtal. Och i luren fanns sjuklingar som måste lämna återbud, elever som glömt vilken tid de skulle träffa sin mentor och några föräldrar som glömt och redan var på jobbet inne i Stockholm.

Ingenting är omöjligt så en pappa svängde runt och hann tillbaka till Södertälje och plocka upp den nyvakna dottern på vägen hit. Och de kom i tid.
Bra jobbat!

För mig i luckan är det jättemysigt att se eleverna tillsammans med sina föräldrar.
Jag får liksom ett ansikte till mamman som måste ringa och frånvaroanmäla än den lille sonen än den äldre.
Jag får växla några ord med mamman som firade student med en kille för nå't år sedan och nu är familjen tillbaka.
Jag tjuvtittar och ler åt den strida strömmen av elever och föräldrar.
Jag morsar på pappan till dottern som jag hade på förskolan när jag jobbade i Pershagen för länge sedan.

Under åren här på Igelsta har jag haft glädjen att möta många "gamla dagisbarn" som går här och även på Ragnhild.
Riktigt gammal kände jag mig förra året i november när vi hade Öppet hus.
-Känner du igen mig, sa en tunnhårig pappa som var runt och kikade på vår skola tillsammans med sin dotter.
-Eh...låt mig se...jamen fasen det är ju Conny! Conny och hans brorsa hade jag under mina vingars beskydd när jag arbetade på Wasa förskola i Geneta centrum i mitten på 70-talet.
Underbara möten!

Nåväl!
Idag tog jag sats och for till det Småländska folkehhemmt i Kungens kurva. Tack och lov fick jag sällskap och stor hjälp av Karolina i IDP3. Karolina är elevernas repesentant när det gäller skolans miljö.
Hej och hå vad vi handlade. Och billigt blev det! Jösses! Karolina valde gardintyg (dock inte det på bilden här ovan) till Elevrådets nya rum för bara 25:- metern.
Heja Ikea!
Det gick som en dans tycker vi och fnittrar fram bland gravida morsor och trötta gubbar. Vi köpte ett jätteoranget (hur sjutton stavas det?) tyg till 1303. Ihhh!
Vi tror på det!

Vi var så duktiga och jag fick inte utbrott nå'n gång. Ikea är inte precis den butik jag drömmer om att åka till. Men nu är det gjort!

Vi var så duktiga att vi var tvungna att fira med kaffe och gottigott!

Tillbaka på skolan efter knappa fyra timmar! Och då kantas Korpuddsvägen ännu av bilar i långa rader. Samtalen pågår till åtminstone framåt 18 , 19 ikväll.

Hoppas att alla blir lika nöjda med dagen som Karolina och jag blev. Jag vet i alla fall att lärarna var laddade inför samtal, det är både goda och mindre goda besked som måste lämnas och diskuteras. Som förälder skulle jag vara tacksam över allt engagemang som läggs ner. Så var det inte när mina grabbar gick på gymnasiet, alltså inte så täta utvecklingssamtal som man har numer.

Och jag önskar Ulla tf rektor som tillsammas med ett par elever är i Trosa ikväll och berättar om Igelstaviken.